Den 18 oktober 2022 meddelade den svenske statsministern Ulf Kristersson i sin första regeringsförklaring att ansvaret för civilt försvar och krisberedskap skulle flyttas från Justitiedepartementet åter till Försvarsdepartementet och att en särskild minister för civilt försvar skulle utses, Carl-Oskar Bohlin. Bakgrunden till beslutet var en ambition från regeringens sida att intensifiera arbetet för att förstärka de civila delarna av totalförsvaret, att öka motståndskraften mot hybridhot och att förbättra cybersäkerheten. Regeringen meddelade även att ett nationellt säkerhetsråd skulle inrättas efter internationell förebild och under statsministerns ledning. Det nationella säkerhetsrådet har nu etablerats och blivit en integrerad del av Regeringskansliets arbete. En nationell säkerhetsrådgivare – Henrik Landerholm – har utsetts som leder säkerhetsrådets operativa arbete. En ny nationell säkerhetsstrategi kommer tas fram som i sin tur kommer vara grunden för ett kommande försvarsbeslut.
Enligt den svenska terminologin handlar totalförsvar om samhällets förberedelser för krig och krigsfara. Under krig är totalförsvaret all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar. Det civila försvaret syftar bland annat till att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvaret och att stärka försvarsviljan. Flera olika samhällssektorer ansvarar för olika delar av det civila försvaret. Här finns till exempel sektorerna ekonomiskt försvar, livsmedel, transporter, sjukvård, skydd av civilbefolkningen och post- och telekommunikationer. Ministern för civilt försvar ansvarar för att samordna det civila försvaret inom regeringen, men de olika sektorerna ligger i allmänhet inom ramen för andra ministrars ansvarsområden.
I den senaste budgetpropositionen anger regeringen att beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder som genomförs bidrar till att successivt bygga upp totalförsvarets förmåga, men att arbetet utgår från en låg nivå och behöver ske med ökad kraft och tempo.
Det nuvarande läget inom svenskt civilt försvar kan beskrivas som att vi är på väg att gå från planering till verkställighet på många områden. Den genomarbetade svenska planeringen för civilt försvar som hade byggts upp under det kalla kriget upphörde i princip under åren efter millennieskiftet. År 2015 gav den svenska regeringen i uppdrag till alla berörda myndigheter att återuppta planeringen för krig och krigsfara. Detta har gett en värdefull planeringsgrund och en kompetensbas inom förvaltningen. Nu står staten inför uppgiften att ta ytterligare steg i form av finansiering av nödvändiga investeringar samt en involvering av den kommunala sektorn och det privata näringslivet. En hög försvarsvilja hos befolkningen, en bred politisk samsyn om behovet av att rusta upp civilt försvar och en i stort välfungerade förvaltning och goda statliga finanser är faktorer som ger anledning att känna viss tillförsikt inför det fortsatta arbetet. Samtidigt har avbrottet i planeringen i början av 2000-talet gett en situation med allvarliga brister som kommer ta tid och mycket resurser att åtgärda.
För närvarande pågår flera olika parallella spår för att fortsätta stärka det svenska civila försvaret. Ett antal spår förtjänar att omnämnas särskilt.
I november 2022 lämnade utredaren Britt Bohlin ett betänkande med ett stort antal förslag för att förstärka skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap och krig. I Sverige finns fortfarande ett värdefullt arv i form av skyddsrumsplatser, men systemet behöver nu åter aktiveras, skyddsrummen behöver moderniseras och i vissa fall kompletteras med nya investeringar. Förslagen har varit föremål för remiss och är nu föremål för analys inom departementet. Utredaren föreslår bland annat hur befintliga skyddsrum bör moderniseras och andra skyddade utrymmen för befolkningen än skyddsrum kan användas. Vidare föreslår utredaren hur ett system för utrymning och inkvartering bör ordnas.
I Sverige avskaffades civilpliktsutbildningen successivt på 00-talet. Den kommer av allt att döma återinföras successivt inom loppet av de närmsta åren. Regeringen har tillsatt en utredning om hur personalförsörjningen inom det civila försvaret ska tryggas. Utredaren Sören Öman ska lämna sina förslag senast den 27 januari 2025. Utredningen ska bland annat klarlägga behoven av personalförstärkningar inom totalförsvaret vid höjd beredskap, analysera förutsättningarna för att fylla behoven med hjälp av totalförsvarspliktig personal och föreslå en personalförsörjning av det civila försvaret anpassad efter dagens samhälle och behov. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget ser regeringen även att det finns anledning påskynda arbetet inom särskilda områden. Ett exempel är möjligheten att skriva in personer som redan har tillräcklig kompetens till befattningar med civilplikt inom kommunal räddningstjänst och inom elförsörjningsområdet. Enligt nuvarande planering kommer de första repetitionsutbildningarna och grundutbildningarna av civilpliktiga kunna inledas 2024. En särskild utredning kommer även se över hur en ny förstärkningsresurs för polisen kan utformas.
Bild: Tom Samuelsson / Regeringskansliet
Den svenska försörjningsberedskapen byggde under det kalla kriget på erfarenheterna från det andra världskrigets avspärrning och innehöll en ambitiös planering och beredskapslagring för krig. Utredaren Birgitta Böhlin lämnade i augusti 2023 ett betänkande om en modell för en svensk försörjningsberedskap. Betänkandet har nyligen sänts ut till ett stort antal remissinstanser. Utredaren föreslår bland annat ett system med försörjningsanalyser för ett antal samhällssektorer. Betänkandet innehåller även förslag om beredskapslagring och att det ska inrättas en nationellt samordnande funktion med uppdrag att samordna försörjningsberedskapen. I avvaktan på att remissvaren ska komma in till departementet vid årsskiftet analyseras möjligheterna för regeringen att på olika sätt vidta åtgärder för att även förstärka försörjningsberedskapen på kort sikt. Det finns i Sverige ett stort intresse för att lära av Finland på försörjningsberedskapens område och Finland uppfattas av många som ett föredöme när Sverige nu återstartar arbetet med att bygga en robust beredskap för varor och tjänster för kriser och ytterst krig.
Regeringen har nyligen beslutat om en instruktion för arbetet som medlem inom Nato. En lång rad civila myndigheter bidrar inom ramen för arbetet som bedrivs under Natos resilienskommitté. Regeringens inriktning innebär att Sverige ska bidra till Natos arbete med resiliens och civil beredskap, samtidigt som vi tillvaratar de möjligheter Nato ger att utveckla vårt eget totalförsvar. Den svenska bedömningen är att vi kommer kunna integrera Natos målsättningar inom vårt nationella system. Natomedlemskapet har förutsättningar att förbättra kvaliteten i vårt nationella arbete, till exempel genom att ge ökad tydlighet kring hur värdlandsstödet bör organiseras och förberedas. Från svensk sida har vi uppfattat att det finns en förväntan från Natos sida att både Finland och Sverige kan bidra till alliansens resiliensarbete utifrån våra nationella erfarenheter.
Den svenska försvarsberedningen arbetar nu med en rapport som ska lämnas till regeringen senast i december 2023. Försvarsberedningen är en arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet som utgör regeringens organ för samråd med riksdagens partier. Samtliga riksdagspartier har representation i beredningen, som också har deltagande av sakkunniga och experter från departement och myndigheter, såväl militär som civil kompetens. Den rapport som beredningen nu arbetar med förväntas i huvudsak behandla den fortsatt utvecklingen inom det civila försvaret. Några områden som skulle kunna behandlas av beredningen är bland annat mål och dimensionerande krav för totalförsvaret och det civila försvaret. Det kan vidare förväntas att beredningen systematiskt går igenom olika områden och föreslår prioriteringar och inriktningar för fortsatt utveckling för det civila försvaret inom de olika sektorerna. Det förväntas allmänt att de politiska partierna kommer understryka det väpnade angreppet som dimensioneringsgrund för planeringen i totalförsvaret liksom vikten av att det civila försvaret i en krigssituation lämnar stöd till det militära försvaret. Slutligen förväntas försvarsberedningen ge politisk inriktning kring vilka ekonomiska ramar som kan avsättas för fortsatt utveckling av såväl det militära som det civila försvaret under de närmaste planeringsperioderna på fem respektive tio års sikt.
Till stöd för det politiska arbetet har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap den 30 oktober 2023 inkommit med en rapport med förslag till centrala prioriteringar inom civilt försvar. Myndigheten föreslår tre alternativa ekonomiska nivåer för det civila försvaret om tio miljarder kronor per år, femton miljarder kronor per år eller tjugo miljarder per år. Inom varje nivå föreslår myndigheten centrala prioriteringar utifrån vad alla sektorsansvariga myndigheter i Sverige har rekommenderat och utifrån de allvarliga brister som idag finns i det svenska civila försvaret. De olika nivåerna leder olika långt i förhållande till den övergripande ambitionen att kunna hantera de inledande tre månaderna av ett väpnat angrepp mot Sverige.
Försvarsberedningens rapport i december 2023, tillsammans med andra rapporter från beredningen, kommer i sin tur att utgöra grunden för ett nytt kommande försvarsbeslut i den svenska riksdagen. Det försämrade säkerhetspolitiska läget, det svenska Natomedlemskapet och kriget i Ukraina är bakgrunden till att regeringen ser att det är angeläget att riksdagen kan fatta ett beslut om fortsatt arbete för att stärka totalförsvaret, helst redan under 2024.
Inom Regeringskansliet och den svenska förvaltningen ser jag ett brett engagemang i arbetet att rusta upp det civila försvaret. Min bedömning är att vi kommer fortsätta öka takten i arbetet ytterligare under de kommande åren.
Författare
Per Bolinder är sedan den 1 september 2023 departementsråd och chef för enheten för samordning av samhällets krisberedskap vid Försvarsdepartementet i Stockholm. Enheten ansvarar för samordning av civilt försvar, samordning av samhällets krisberedskap, cybersäkerhet samt räddningstjänst och befolkningsskydd.
Per Bolinder har tidigare varit bland annat biträdande chef och tillförordnad chef för enheten för militär förmåga och insatser. Han kommer närmast från ett uppdrag som särskild huvudman med ansvar för att samordna Försvarsdepartementets förberedelser för och anslutning till Nato. Per Bolinder är utbildad jurist och genomgick Regeringskansliets aspirantprogram 2004-2005.
